Tonfall | Översättningsbyrå Pauhus marknadsföringsblogg

Missriktade annonser skadar trovärdigheten

shutterstock 165362642

En stor detaljhandel skickar mig varje vecka ett nyhetsbrev med rubriker av typen ”Produkter för dig”. Man skulle kunna tro att annonsören känner till mina preferenser då jag använt mitt stamkundskort i ett tjugotal år, men nej. Vårt hushåll har inte lagt deras chokladpuffar, isglassar, chips eller korvpaket i kundkorgen på över 15 år.

Några missriktade produktförslag skulle vara acceptabla, men när utskicken inte innehåller en enda intressant produkt känns de som skräppost. När förväntningarna på ett personligt bemötande är höga slår misstagen ännu hårdare och tär på annonsörens image.

Annonseringen missriktas också när man använder olika enheter. Dess webbläsarbaserade analytik hänger inte med i min köpprocess. Jag jämför ofta alternativ på min pekplatta och köper tjänsten på min bärbara dator. Min resa är redan överstånden när jag får erbjudanden om den i pekplattans webbläsare, eller i värsta fall till min e-post. Frustrerande.

Reklam där personer som gillat ett företag på Facebook tvingas dela med sig av sina åsikter – ”(Din vän) A, B och C gillar tjänsten X” – tycker jag är värst. Vännerna har inte varit medvetna om att de gett sitt samtycke till att deras namn används. När de fått annonsörens syfte klart för sig har största delen slutat gilla tjänsten på Facebook och kanske likaså i det verkliga livet. Osympatisk reklam försämrar inte bara annonsörernas image, utan också den allmänna inställningen till reklam.

I Finland är 65 procent av befolkningen positivt inställda till reklam, medan 22 procent är negativt inställda. Marknadskommunikationsbranschens gemensamma mål torde åtminstone vara att behålla eller förbättra den positiva inställningen till reklam och inte att öka den negativa inställningen med en felaktig angreppssätt.

Digitaliseringen har fört med sig mycket gott, men det är inte smart att göra allt bara för att det är tekniskt möjligt. Tilltalande och intressant reklam utmärker sig i en mottaglig miljö. Där varken förolämpar eller irriterar reklamen, även om den inte skulle innehålla enbart sådant som intresserar en själv.

Hur gammaldags det än kan låta är tryckta dagstidningar den absolut attraktivaste annonskanalen bland finländarna. Hela 43 procent av finländarna vill helst ta emot reklam via tryckta dagstidningar. Televisionen hamnar på andra plats och är föredragen annonskanal hos 12 procent av befolkningen. Sociala medier hamnar längst ner på listan, även bland unga.

Trots att vi spenderar mycket tid på sociala medier anses de tills vidare vara mindre attraktiva annonskanaler. Detta framgår också i andra undersökningar, till exempel i Nationella medieundersökningen, enkäten Nätverksskapande medier och Kari Elkeläs doktorsavhandling. När man följer Reklambarometern, som indikerar inom vilka områden annonsörernas intresse ökar, verkar intresset emellertid sjunka betydligt för tryckta medier och stiga snabbt för sociala medier. Finländarnas önskemål och annonsörernas avsikter går alltså stick i stäv.

Om det inte vore fråga om försäljning, hållbar omsättningstillväxt, arbetsplatser och därigenom människors välfärd, skulle detta vara skrattretande. Nu är det bara sorgligt. Har annonsörerna råd att irritera folk genom att söka deras uppmärksamhet där de inte alls vill bli kontaktade?

Har försäljningsresultaten verkligen varit så strålande och hållbara att man har råd att låta folk gå? Det vore fint med en öppen diskussion om faktiska kort- och långsiktiga resultat.

Prenumerera på blogg


Latest blog post
En bra berättelse räcker inte
Pauhu Oy, Viestintäluotsi Oy | 17.10.2017
Se alla blogginlägg