Tonfall | Översättningsbyrå Pauhus blogg

Vårstäda din marknadsföring

shutterstock 37682983

Strategier och praxis har en tendens att samla damm. Därför lönar det sig att tillämpa olika städkoncept för att hålla din marknadsföring kristallklar och effektiv. Sätt igång bara!

    1. Kvista grenarna. I marknadsföring och historieberättande lönar det sig att kapa alla onödiga krusiduller och hålla sig till saken. Onödiga utsvävningar tråkar bara ut folk.
    2. Torka dammet. Kan du använda alla kommunikations- och marknadsföringsverktyg i din verktygslåda? Utnyttjar du till exempel sökmotoroptimering och analysverktyg för din webbplats tillräckligt bra? Rota igenom din verktygslåda ordentligt – där kan finnas verktyg som du inte har använt på länge eller kanske inte alls.
    3. Organisera och sortera. Dagens publiker föredrar självgjort innehåll. Kuratera, dela, prisa och delta i diskussioner vid behov, men prioritera alltid ditt eget innehåll.
    4. Rensa din e-postlista. Uppdatera dina adresser med jämna mellanrum. Ta bort föråldrade adresser och dubletter och uppdatera till nya uppgifter. Onödiga missar äter upp effekten av din marknadsföring. Kom ihåg att direktmarknadsföring får riktas endast till egna kunder och fysiska personer som på förhand har gett sitt samtycke.
    5. Kliv ur din bekvämlighetszon. Gör du som du alltid gjort? För att hitta nya marknadsföringsmodeller måste du våga stanna upp för att reflektera över dina mål, analysera situationen och prova nya saker utan att vara rädd för att misslyckas.
    6. Ha skoj! Vårstädning är roligare i ett gäng – städa tillsammans, arrangera talko, diskutera igenom era marknadsförings- och kommunikationsstrategier i grupp. Ny praxis är till nytta endast om alla känner till den och engagerar sig i den.
Översättningsbyrå Pauhu® specialiserar sig på texter för kommunikation och marknadsföring. Våra proffs översätter till sitt modersmål. Till våra kunder hör bland annat Ruukki Construction, Veho och Ålandsbanken.

0 comment(s)

Om skribenten

En åsiktslös ledare stärker inte varumärket

shutterstock 139744612

Finska företagsledare har av tradition haft svårt att uttrycka sin åsikt, framför allt fräscht tillspetsade åsikter eller åsikter som delar folk i olika läger.

Då vår marknad är liten försöker företagen behaga alla. Till exempel anställda, kunder, ägare och styrelse.

Lyckas man inte behaga de anställda går de snart och talar illa om en bakom ryggen. Om man däremot inte behagar kunderna, kan de lätt gå över till konkurrenten. Om man inte är ägare och styrelse till lags kan man få en praktisk lektion i VD:s svaga anställningstrygghet.

Bäst att hålla tungan rätt i mun.

Eller?

Kauppalehtis ansvarige chefredaktör Arno Ahosniemi har uttryckt sin förundran över finska chefers tystnad så här:

Det är faktiskt ganska märkligatt en central grupp i samhället låter bli att använda sin röst i denoffentliga diskussionen.

Våra företagsledare har inte insett att de genom att undvika att irritera någon genom sina åsiktsyttringar samtidigt låter bli att glädja någon. Gör man ingen glad skapar man heller ingen positiv relevans för sig själv och den organisation eller det varumärke man representerar.

Ett varumärke utan relevans är bara luft och en åsiktslös chef onödig.

För att företaget eller dess ledare inte ska vara irrelevanta, måste företaget eller dess varumärken ha brand purpose. Ett definierat syfte. En paradflagga som både ägare, företagsledning och personal vill marschera under.

För att skapa djupare relationer än enbart kundförhållanden måste ett varumärke betyda något. Relationer som vittnar om kundens och varumärkets gemensamma värden.

En sådan relevans utvecklas inte om varumärket inte har mod att stå för någonting.

Ofta betyder det också att man är emot någonting annat.

Lyckligtvis finns det idag gott om teman som konsumenterna vill sammansvärja sig mot tillsammans med varumärken. Några exempel av det enklaste slaget: ojämlikhet och klimatuppvärmning. Modigare alternativ: lagar eller folkvald administration, såsom presidenten.

Skulle konsumenter till exempel kunna ”rösta” mot USA:s president genom att köpa en produkt av ett företag som öppet revolterar mot överhuvudet för världens mäktigaste demokrati? Ja. Affärerna går bra. Det finns många exempel på detta, såsom Patagonia, Nike och Starbucks.

En undersökning som Procter & Gamble lät göra i USA visade att 67 procent av konsumenterna tror att varumärken har mer makt att förändra världen än regeringar.

Därför vill konsumenterna också rösta på varumärken. Det sker med plånboken. Men om varumärket saknar åsikter, vision eller ett syfte man kan identifiera sig med, röstar man inte heller på det som förut och låter med andra ord bli att köpa det.

Även en annan varumärkesjätte från USA har märkt samma sak. Arton av Unilever-koncernens fyrtio toppvarumärken är Unilevers Sustainable Living Brand-varumärken., med varumärkesspecifika hållbarhetsprogram.

År 2016 stod dessa varumärken för hela 60 procent av Unilevers tillväxt och ökade 50 procent snabbare än Unilevers andra varumärken.

Enligt en undersökning av kommunikationsbyrån Miltton vill 75 procent av finländarna att företag deltar i samhällsdiskussionen och bidrar till att lösa gemensamma problem.

Framför allt de unga förväntar sig konkreta åtgärder och ställningstaganden av företagen, även inom områden utanför företagets affärsverksamhet.

Till exempel Finlayson har skapat relevans för företaget även utanför affärsverksamheten till och med genom att medvetet trotsa lagen: när man köper lakan från Finlayson köper man mer än bara sänglinne. Genom att köpa Finlaysons produkter ger man sin röst för tolerans och jämställdhet mellan könen.

Ett ställningstagande kan också bestå av en handling som överskrider nyhetströskeln.

När Viking Line inför Finlands hundraårsjubileumsdag vägrade låta svenska nynazister kliva ombord för att delta i högerextremisternas manifestation i Helsingfors, förändrades Viking Lines relevans i många konsumenters ögon.

Så även hos undertecknad.

Precis som jag vill allt fler konsumenter, investerare och anställda göra val som tar ett större ansvar för människan, miljön och det omgivande samhället.

Dessa aktiva val gynnar företag och varumärken som har definierat sitt brand purpose-syfte.

Vinnarna är alltså de som vågar tycka till om frågor, till exempel genom sin VD. Samt handla därefter.

Trots att dylikt handlande inte alltid behagar alla.

0 comment(s)

Om skribenten

En bra berättelse räcker inte

shutterstock 535508461

Finlands största dagstidning Helsingin Sanomats månadsbilaga är den finska journalismens paradplats, vars journalistik har prisats och belönats mångfaldigt. Läsaren har alltså rätt att förvänta sig samma höga kvalitet även av tidningens annonser – som i allt högre grad utgörs av innehållsmarknadsföring med inslag av storytelling eller nativeannonsering producerad av mediebolaget självt. Nativeannonserna i Kuukausiliite lockar emellertid inte till läsning. Varför?

Ifall blotta annonsplatsen kostar över 28 000 euro och reklamproduktionen en saftig summa därtill, har reklamköparen all anledning att kräva högsta möjliga kvalitet. Det lönar sig inte att godkänna någonting halvdant för produktion – halvfärdiga idéer måste skickas tillbaka till ritbordet.

Av en eller annan anledning är två av tre Kuukausiliite-annonser jag en tid sedan utvärderade i min Mediaansekaantuja-blogg på sin höjd medelmåttiga skapelser.

Receptet för en effektfull berättelse är ingen affärshemlighet, men det måste uppfinnas på nytt varenda gång. En journalistisk artikel får läsaren att ryckas med, ifall temat är kittlande intressant och aktuellt. Ifall berättelsen bildar en visuellt tilltalande helhet, läsaren inte genast blir knäckt av textmassan, man har lagt ner möda på illustrationer och rubricering, historien flyter på smidigt i tid och rum och i synnerhet ifall början och slutet av historien är av hög karat kan endast en riktigt upptagen läsare låta bli att läsa artikeln.

Samma formel för en bra berättelse fungerar även inom innehållsmarknadsföring, men en artikel som i enlighet med journalistreglerna markerats som annons måste dessutom ta sig förbi läsarens inre adblocker. Undersökningar visar att tidningsannonser upplevs som den mest välkomna kanalen att ta emot reklam. Anledningen torde åtminstone delvis vara att en annons i tidningen är lättare att ignorera och inte lika irriterande som ett reklamfönster som poppar upp på webbplatsen mot ens vilja, eller en reklamfilm  man inte kan hoppa över när man tittar på videoklipp på webben.

För att stanna upp och läsa reklamannonser skulle jag som läsare först behöva läras att även en reklam kan ha en bra och läsvärd berättelse. Den traditionella reklamestetiken har vant oss vid att en annons har stora, fina bilder och en påhittig slogan. Förr räckte det med en snabb blick, men idag borde man vara så pass intresserad redan vid första ögonkastet att man även orkar läsa vidare.

Annonsmakarens jobb är inte lätt!

Man borde även få läsarna att dela innehållsmarknadsföring i sociala medier, precis som folk gör med journalistiska artiklar. Det är bara delade berättelser som existerar.

I min journalistbubbla är det i princip bara upphovsmännen själva som delar innehållsmarknadsföring – jag minns inte att jag skulle ha sett fler än en dylik artikel i mitt flöde de senaste månaderna. Återigen är det den inre adblockern som kommer emot, den som inte bara hindrar en att läsa utan också från att dela. Vad skulle man månne kunna göra åt den?

0 comment(s)

Om skribenten

Titta in hos oss!

PAUHU KANKURI copy 2

Välkommen till hjärtat av Helsingfors torsdag 12 oktober 2017 kl. 10–16! Marknadsförarens översättningsbyrå Pauhus experter berättar om översättandets hemligheter. Evenemanget är öppet för alla intresserade. Vi bjuder på fri samvaro och förfriskningar med tilltugg.

Finlands hundraårsjubileum till ära arrangerar över hundra finländska företag Finlands största öppna dörrars dag. Under Välkommen till oss-veckan 9–15 oktober öppnar företag runt om i landet sina dörrar och visar allmänheten hur följande hundra års historia skapas. Välkommen till oss-veckan arrangeras av Förbundet för Finländskt Arbete.

Besöksadress:
Översättningsbyrå Pauhu
Simonsgatan 8 A, 3 vån
00100 Helsingfors

OSA senast onsdag 11.10.2017.

Anmälan:
Nora Mosander
Kundchef
nora@pauhu.fi 
tfn +358 40 866 84 76

Du kan även anmäla dig via evenemangets Facebook-sida

Läs mer här 

0 comment(s)

Om skribenten

Sommarens översättningar från Pauhu

shutterstock 101105224

Som marknadsförarens översättningsbyrå erbjuder vi smarta översättningar i centrum av Helsingfors hela sommaren. Begär en offert eller kontakta oss för att diskutera ditt behov av översättningar!

Våra referenser hittar du här.

Soliga hälsningar,
Linda Ahlblad, Verkställande direktör, tfn +358 40 866 8669, linda@pauhu.fi
Nora Mosander, Account Manager, tfn +358 40 866 8476, nora@pauhu.fi
Nina Wainikainen, Project Manager, tfn +358 40 866 8041, nina@pauhu.fi

0 comment(s)

Innehåll = själ, formaliteter = identitet

shutterstock word

Text är bara text, eller hur? Inte alls. Uppbyggnaden hos en bra översättning är mer än bara själva orden. Det finns massor av formaliteter. Förmågan att hantera dessa avgör ifall en text gör ett bra eller dåligt intryck. För att vara en bra översättare bör du ta konsekvent hänsyn till följande saker, från textens första ord till dess sista punkt:

Grammatik
Bemästra målspråkets grammatik. Gissa inte hur man säger saker och ting.

Synonymer
Behärska målspråkets ordförråd och använd det till fullo. Inga upprepningar, inget fattigt språk.

Terminologi
Använd samma och riktiga termer för samma saker genomgående i texten. Förvirra inte läsaren.

Kontext
Håll dig till saken. Använd inte ord som inte passar innehållet.

Logik
Skapa en lättförståelig helhet. Skapa inte utrymme för förvirring eller misstolkning.

Ton
Tilltala läsaren på valt sätt från början till slut. Växla inte stil inne i texten och byt inte från talspråk till skriftspråk.

Personliga pronomen
Håll dig till samma personliga pronomen i hela texten. Växla inte mellan att dua och nia läsaren.

Satsuppbyggnad
Översätt texten som smidiga och korta meningar. Inga långa, omständiga ordströmmar.

Kommatering
Använd skiljetecken för att göra texten mer läsbar. Glöm inte bort dem: ett bortglömt skiljetecken kan utgöra skillnaden mellan en bra och dålig översättning.

Källor
Använd officiell yrkesterminologi vid behov. Ingen maskinöversättning, inte webbkällor.

 

För en bra översättning behövs kunskap, färdighet och erfarenhet. Det handlar om kommunikation mellan människor. Det klarar ingen maskin av.

 

0 comment(s)

Om skribenten

Prenumerera på blogg


Latest blog post
Vårstäda din marknadsföring
Linda Ahlblad, Översättningsbyrå Pauhu | 6.4.2019
Se alla blogginlägg