Tonfall | Översättningsbyrå Pauhus blogg

Missriktade annonser skadar trovärdigheten

shutterstock 165362642

En stor detaljhandel skickar mig varje vecka ett nyhetsbrev med rubriker av typen ”Produkter för dig”. Man skulle kunna tro att annonsören känner till mina preferenser då jag använt mitt stamkundskort i ett tjugotal år, men nej. Vårt hushåll har inte lagt deras chokladpuffar, isglassar, chips eller korvpaket i kundkorgen på över 15 år.

Några missriktade produktförslag skulle vara acceptabla, men när utskicken inte innehåller en enda intressant produkt känns de som skräppost. När förväntningarna på ett personligt bemötande är höga slår misstagen ännu hårdare och tär på annonsörens image.

Annonseringen missriktas också när man använder olika enheter. Dess webbläsarbaserade analytik hänger inte med i min köpprocess. Jag jämför ofta alternativ på min pekplatta och köper tjänsten på min bärbara dator. Min resa är redan överstånden när jag får erbjudanden om den i pekplattans webbläsare, eller i värsta fall till min e-post. Frustrerande.

Reklam där personer som gillat ett företag på Facebook tvingas dela med sig av sina åsikter – ”(Din vän) A, B och C gillar tjänsten X” – tycker jag är värst. Vännerna har inte varit medvetna om att de gett sitt samtycke till att deras namn används. När de fått annonsörens syfte klart för sig har största delen slutat gilla tjänsten på Facebook och kanske likaså i det verkliga livet. Osympatisk reklam försämrar inte bara annonsörernas image, utan också den allmänna inställningen till reklam.

I Finland är 65 procent av befolkningen positivt inställda till reklam, medan 22 procent är negativt inställda. Marknadskommunikationsbranschens gemensamma mål torde åtminstone vara att behålla eller förbättra den positiva inställningen till reklam och inte att öka den negativa inställningen med en felaktig angreppssätt.

Digitaliseringen har fört med sig mycket gott, men det är inte smart att göra allt bara för att det är tekniskt möjligt. Tilltalande och intressant reklam utmärker sig i en mottaglig miljö. Där varken förolämpar eller irriterar reklamen, även om den inte skulle innehålla enbart sådant som intresserar en själv.

Hur gammaldags det än kan låta är tryckta dagstidningar den absolut attraktivaste annonskanalen bland finländarna. Hela 43 procent av finländarna vill helst ta emot reklam via tryckta dagstidningar. Televisionen hamnar på andra plats och är föredragen annonskanal hos 12 procent av befolkningen. Sociala medier hamnar längst ner på listan, även bland unga.

Trots att vi spenderar mycket tid på sociala medier anses de tills vidare vara mindre attraktiva annonskanaler. Detta framgår också i andra undersökningar, till exempel i Nationella medieundersökningen, enkäten Nätverksskapande medier och Kari Elkeläs doktorsavhandling. När man följer Reklambarometern, som indikerar inom vilka områden annonsörernas intresse ökar, verkar intresset emellertid sjunka betydligt för tryckta medier och stiga snabbt för sociala medier. Finländarnas önskemål och annonsörernas avsikter går alltså stick i stäv.

Om det inte vore fråga om försäljning, hållbar omsättningstillväxt, arbetsplatser och därigenom människors välfärd, skulle detta vara skrattretande. Nu är det bara sorgligt. Har annonsörerna råd att irritera folk genom att söka deras uppmärksamhet där de inte alls vill bli kontaktade?

Har försäljningsresultaten verkligen varit så strålande och hållbara att man har råd att låta folk gå? Det vore fint med en öppen diskussion om faktiska kort- och långsiktiga resultat.

0 comment(s)

Om skribenten

Innehållet är fortfarande kung

shutterstock 240156757

För ett tiotal år sedan då jag senast jobbade på en mediebyrå hade mediebyrån rollen av en mäklare: det allra viktigaste var att köpa medieutrymme så kostnadseffektivt som möjligt. Trots det föddes beslutet om vart mediepengarna skulle gå oftast på basis av en kreativ idé från reklambyrån.

Nu för tiden är mediebyrån främst annonsörens förvaltare av tillgångar, eftersom all kommunikation går ut från varumärkets egna kanaler och övriga medier förstärker den ständigt pågående dialogen. Nu ska en mediebyrå inte bara göra effektiva inköp, utan måste framför allt också kunna ge råd om hur en satsning ger bäst resultat.

De traditionella kanalerna, prenumererade tidningar och linjär tv, har varit ypperliga och lätta kanaler för att enkelt sprida innehåll. Vi vet vem läsarna eller tittarna är och känner dem och då avgör innehållets kvalitet om budskapet når fram – innehållet är kung. 

Alla traditionella kanaler förlorar emellertid mark. Efter tre negativa medieår kan det verka som att aktiviteterna för att öka efterfrågan är på väg att minska permanent. Ur mediebyråns perspektiv pågår dock en aldrig tidigare skådad utveckling, där nya kreativa sätt att få kontakt uppstår snabbare än någonsin.

Innehållsproduktion eller native-reklam är ett ständigt diskussionsämne på seminarier världen över och alla annonsörer har redan insett betydelsen av att producera eget innehåll. Samtidigt förändras och automatiseras sätten att köpa digitala medier. Programmerade köp fördubblas och mängden webbvideor ökar exponentiellt. Bara på YouTube växer innehållet med 300 timmar varje minut!

Då nätet är som ett oändligt universum jämfört med de traditionella kanalerna kan annonsörer som publicerar innehåll få känslan av att släppa upp en heliumballong i himlen på första maj, utan att veta vem som ser ballongen eller var den hamnar.

Produktion av eget innehåll är här för att stanna: vi konsumenter förväntar oss redan att hitta träningsråd, recept, bruksanvisningar, instruktioner för underhåll av kaffemaskinen, res- och hudvårdstips, roande berättelser och alla möjliga trivialiteter på nätet. Men för att annonsörer ska kunna försäkra sig om att det egna innehållet kan hittas måste de ta hänsyn till distribution och sökmotoroptimering redan i planeringsfasen. Innehållet måste självklart vara högklassigt och relevant.

Men det räcker inte. 

Texten måste produceras så att sökmotorerna identifierar och indexerar nyckelord eller ordkombinationer som man söker efter i branschen. För detta krävs expertis om hur sökalgoritmer fungerar. När man delar videoinnehåll bör man ta i bruk alla kanaler och inte underskatta betald reklam. Då traditionell reklam är ett effektivt sätt att få målgruppen att hitta och dela videoinnehållet måste det egna innehållet integreras i alla aktiviteter. 

Därför är innehållet fortfarande kung – men ingen kung kan härska utan ett fungerande hov.

0 comment(s)

Om skribenten

Påskägg i media

shutterstock 108814166

Ett påskägg (eng. Easter egg) är ett dolt budskap eller ett skämt som göms i bilder, filmer, musik, datorprogram eller videospel. Termen, som härstammar från påskens traditionella äggjakt, myntades år 1979 av Atari efter att företaget upptäckt ett hemligt meddelande från spelets programmerare Warren Robinett i spelet Adventure.

Kända gömmare av ”påskägg” är bland annat filmregissören Alfred Hitchcock, spelstudion Bungie, serietecknaren Don Rosa och Microsoft. Till exempel innehåller Microsoft Office 97 en dold flygsimulator, ett dolt flipperspel och en simulering av leksaken Magic 8 Ball.

Filmbranschens vanligaste påskägg är cameoroller och den mycket använda ljudeffekten WilhelmScream. Vissa DVD-filmer har också gömda menyer med till exempel bortklippt material eller konceptbilder. Vissa musikgrupper gömmer också påskägg i sin musik.

Bungie har gömt påskägg inte bara i sina spel utan även i sin spelmusik. Påskägg kan vara dolda i sångtexter eller melodier, eller hittas bara genom att behandla materialet genom att till exempel spela upp det långsammare eller baklänges.

Vår nya Tonfall-blogg öppnades på vårdagjämningen med ett inlägg av creative director Anssi Järvinen från SEK & Grey. Följande inlägg, som publiceras denna månad, skrivs av verkställande direktör Clarisse Berggårdh från mediebyrån IUM Finland.

Glad påsk!

Linda

P.S. Hufvudstadsbladet publicerade 22.3.2015 en artikel om Isis. Artikelns bild innehåller också ett påskägg, ser du det?

Läs tidningsartikeln här

0 comment(s)

Om skribenten

Sånt är livet

shutterstock 111768710

Creative director Anssi Järvinen på marknadsföringsbyrån SEK & Grey öppnar vår nya Tonfall-blogg med sitt inlägg om smygreklam och reklambranschens sysselsättning. Nya blogginlägg av bland annat Clarisse Berggårdh, Sirpa Kirjonen, Pasi Kivioja och Matti Remes kommer att publiceras månatligen.

--

Det var meningen att jag skulle dela med mig av professionella visdomar om till exempel marknadskommunikationens dagsläge och mediernas brytningstid samt om hur de tillsammans påverkar journalism och marknadsföring. Men jag lyckades inte överföra mina tankar till skärmen. Mina fingrar frös på tangentbordet och mina tankar halkade in på fel våglängd.

Orsaken till att mina tankar vandrade var alla dramatiska händelser nyligen. Mest förvirrar läget i Ryssland, med mordet på oppositionsledaren Boris Nemtsov och alla obesvarade frågor kring det. Rädslan för att man aldrig ska få några svar. Den finska rättegången där tjänstemännen försöker bevisa att de är oskyldiga till mordet på en liten flicka. De försöker motivera varför de valde att sluta ögonen.

För tillfället spyr media också ut många andra mindre ljusa saker. Veckoslutet var mörkt. Det påminde om höst, fast kalendern visar att det är vår.

Jag hade kunnat skriva om smygreklam. Konstatera att varumärken som marknadsför sig som transparenta och vill involvera människor i att göra något tillsammans inte kan syssla med smygreklam. Eller de moderna och mer salongsfähiga synonymerna för smygreklam som de anklagade medierna skapar för gråzonen.

Jag tänkte på att ett varumärke som gör smygreklam aldrig lyckas skapa en förtroendefull relation till kunder man vill aktivera, leva bland och påverka.

För att inte framstå som alltför trångsynt kunde jag ha lättat upp min provokation genom att konstatera att vem som helst kan producera bra innehåll inom ramarna för yttrandefrihet. Eller innehåll överhuvudtaget. Att samarbetsbloggar, native-reklam och annat dylikt inte kategoriskt kan stämplas som dåliga former av marknadskommunikation. Det är genomförandet som räknas. Innehåll förklätt till något annat där man vill vara anonym och inte avslöjar sina influenser är ohederligt beteende.

Jag hade också tänkt skriva om nyexaminerade ekonomer med ett stort gap i sin utbildning: att de inte får lära sig vad deras utbildning inte ger dem färdigheter för. Den ger till exempel inte kompetens att jobba som copywriter eller grafisk designer. Just nu är det naturligt att inleda en debatt om detta i och för sig viktiga ämne, eftersom investeringarna i marknadskommunikation nu har sjunkit till en nivå som skapar ett likadant överutbud på arbetskraft som i mediebranschen.

Lönerna är inte konkurrenskraftiga och de mest begåvade talangerna söker sig således till andra sidan bordet eller till helt andra jobb. Jag skulle ha framfört min oro över effekterna av denna utveckling för marknadsföringens konkurrenskraft i Finland, som inte annars heller når samma nivå som konkurrerande länder.

Men nu går jag och lägger mig. I morgondagens ljus lättar världsångesten och då kommer jag förstås genast på kvickheter om marknadskommunikationens dagsläge och mediernas brytningstid samt om hur de tillsammans påverkar journalism och marknadsföring.

Sånt är livet. Det hör väl till.

0 comment(s)

Om skribenten

Sanningen om Isis

shutterstock 142896424

Vår logotyps skarpsynta uggla symboliserar Isis, forntida Egyptens modergudinna. I egenskap av visdomens och kreativitetens väktare ser Isis det vi inte själva märker och ser till att skribentens kreativitet lyser igenom i våra översättningar. Känner du till Isis historia?

  1. Isis är den kvinnliga urkraften och Moder Natur. Hon är visdomens, kreativitetens, magins och kärlekens beskyddare.
  2. Isis levde bland människorna. Hon lärde dem många nyttiga färdigheter, såsom läskunnighet och jordbruk.
  3. Gudinnan är känd för sina tusen namn – Afrodite, Astarte, Demeter, Eeva, Elissa, Inanna, Ishtar, Maria, Minerva, Sofia och Venus. Isis-kulten är även känd som madonnakulten.
  4. Frihetsgudinnan föreställer också Isis. A. Bertholdi ritade Isis-statyn för invigningen av Suezkanalen år 1869. Förslaget gick inte igenom, men smart som han var återanvände han ritningarna i New York.
  5. Traditionellt firas livgivaren Isis på vårens första dag – på vårdagjämningen den 21 mars.

Med kärlek,
Översättningsbyrå Isis

0 comment(s)

Om skribenten

Skapa mervärde med dina översättningar

shutterstock 44310685

Genom att följa våra tips blir dina översättningar investeringar i stället för att skada ditt rykte.

  1. Priset är en dålig indikator. Ingen lunch är gratis. Åtminstone inte om du vill hålla eller förstärka ditt rykte. Uppskatta redan före beställningen hur slutresultatet kan påverka din målgrupps åsikter.
  2. Känn din målgrupp. Fundera på vem som ska läsa översättningen. Tänk stort. Utarbeta texten så att den lätt kan anpassas för målspråket. Texter med lokalt fokus kan vara svåra att översätta för andra målgrupper.
  3. Kräv att innehållet översätts, inte enbart orden. Var tydlig med dina önskemål och ge stilmässiga anvisningar för översättaren; vad önskar du och varför, i vilket syfte produceras översättningen, vem riktar du dig till? En förstklassig översättning förmedlar träffsäkert tonen och innehållet i originaltexten.
  4. Ge en tydlig uppdragsbeskrivning. Skriv noggranna instruktioner. Skicka även med referensmaterial och tidigare översättningar. Lämna inte översättaren i ett vakuum.
  5. Översätt inte själv. En bra översättning baserar sig på kompetens och ett renlärigt skriftspråk, inte på magkänsla. Utmärkta språkkunskaper är ingen garanti för en smidig översättning. Ett kommatecken på fel plats kan ändra en bra tanke till något dåligt. Anlita ett proffs!
  6. Säkerställ ett gott resultat. Kräv att översättaren korrekturläser texten ännu en gång efter korrigeringsrundorna.

 

Hälsn. Översättningsbyrå Isis

0 comment(s)

Om skribenten

Prenumerera på blogg


Latest blog post
Missriktade annonser skadar trovärdigheten
Sirpa Kirjonen, Medlem, Delegationen för reklam | 4.6.2015
Se alla blogginlägg