Tonfall | Översättningsbyrå Pauhus blogg

Bloggaren och läsaren – vänner?

shutterstock 166552256

”Genom ett bloggsamarbete fick jag testa seriens produkter och måste konstatera att de är helt härliga!”

Så skrivs det så gott som varje dag i nästan alla populära finska mode-, inrednings- och lifestyle-bloggar. Det vanliga är att en stor del av blogginläggen innehåller reklamlänkar direkt till produkterna som presenteras. Bloggaren har fått märkesprodukter genom samarbete med olika företag och presenterar dem sedan på bloggen. Som socker på botten erbjuder bloggaren rabattkoder för sina samarbetspartners produkter.

Samarbete med företag och reklamlänkar har ökat dramatiskt. Bloggarna har blivit allt viktigare marknadsföringskanaler för företagen, med påföljd att bloggandet blivit professionellt. Även i Finland kan de mest populära bloggarna tjäna en trevlig summa, även om de troligtvis inte kommer upp i årsinkomsten för Norges mest populära modebloggare Ulrikke Lundin: en miljon norska kronor (cirka 107 000 euro).

Ifall företaget själv skulle publicera samma innehåll i sin egen blogg skulle det inte få samma genomslag eller till och med betraktas med misstänksamhet. Ett företags blogg får under inga omständigheter innehålla rent reklam- eller marknadsföringsmaterial. Det är det sista läsarna vill ha enligt många böcker om kommunikation och marknadsföring samt internationella forskningsartiklar.

Istället bör man skapa ett förtroligt förhållande till konsumenterna genom att erbjuda dem innehåll som ger mervärde. Först efter att ha upprättat denna relation ser innehållsproducenterna resultatet av sitt arbete, då konsumenten köper produkter och i bästa fall även rekommenderar dem till sina vänner.

Varför fungerar då mode-, inrednings- och lifestyle-bloggar på ett annat sätt?

Svaret är att bloggarna har en förmåga att påverka konsumenternas inköpsbeslut då läsarna anser dem vara en pålitlig källa till information. Elina Pohjonens pro gradu i marknadsföring Asiakasuskollisuuden teemat muotiblogeissa drar samma slutsats: läsarna upplever inte blogginläggen som direkt reklam utan som information från en bekant och pålitlig källa.

Många populära bloggare har genom flera års arbete lyckats skapa en nära relation till läsarna, som i vissa fall till och med upplever dem som sina vänner. Då tänker man inte på att många bloggare är företagare och att bloggen således är en företagsblogg. Bloggen är företagets kanal för att göra reklam för varumärket, som i detta fall är bloggaren själv.

Ifall en butiksägare skulle göra reklam för sina produkter i företagets blogg, skulle han eller hon då anses vara en pålitlig källa? Givetvis inte.

Men låter läsarna sig övertygas av en modebloggare som berömmer produkter som direkt eller indirekt även ger bloggaren sitt uppehälle? Enligt undersökningar är svaret ja.

Bloggvärlden är i ständig förändring och det är intressant att följa med hur relationen mellan läsarna och populära bloggare utvecklas. Håller innehållet på att övergå i allt högre grad till reklam? Bevaras vänskapsrelationen då man övergår från personliga berättelser som känns bekanta för läsaren till mer eller mindre direkt reklam?

Åsikterna kan förändras snabbt, därför bör företagen noga följa med utvecklingen på bloggarna. Även om företag just nu ser bloggare som ideala samarbetspartner kan situationen snabbt förändras.  

I Elina Nopparis och Mikko Hautakangas undersökning av modebloggarnas arbete Kovaa työtä olla minä – Muotibloggaajat mediamarkkinoilla konstaterades redan för fyra år sedan att företagen kanske snart igen bör hitta nya verksamhetsmodeller. Sociala medier är som bekant instabila.

--

Skribenten är kommunikationsproffs som för tillfället skriver på en avhandling om kommunikation med intressegrupper i företagsbloggar.

0 comment(s)

Om skribenten

Ägaren fick nog – finska Isis byter namn

shutterstock 257497339

Banken förmedlade inte betalningar, PayPal frös pengarna.

Översättningsbyrå Isis i Helsingfors slutade kämpa för sitt namn. Företaget byter namn till sitt nya registrerade varumärke Pauhu Ab.

”Den riktiga Isis är ju kreativitetens gudinna och en välgörare. Tyvärr började även en viss ökänd organisation använda samma namn. Ni kan gissa er till konsekvenserna”, motiverar företagets verkställande direktör Linda Ahlblad namnbytet.

Hösten 2014 vädjade Översättningsbyrå Isis till medierna att kalla organisationen vid dess självvalda namn, IS eller Islamiska staten, i stället för dess föråldrade förkortning ISIS. Namnbruket har emellertid inte etablerats i Finland.

Ahlblad berättar att översättningsbyrån på grund av sin internationella affärsverksamhet mött överraskande svårigheter i form av allt från överbelastningsattacker till olika hinder.

”En bank vägrade förmedla betalningar till oss, då mottagaren var Isis. Den amerikanska betalningsförmedlingstjänsten PayPal har i sin tur upprepade gånger begärt oss förklara våra betalningar. Vi har fortfarande medel under utredning hos PayPal”, fortsätter Ahlblad.

Företagets nya namn, Pauhu, är ett gammalt finskt ord (med betydelsen ’dån’, ’dunder’, ’brus’). Såvitt man vet finns det inga vare sig goda eller onda organisationer med samma namn.

”Pauhu hörs på långt håll och tack vare sitt ursprung passar namnet utmärkt för ett företag som beviljats Nyckelflaggan (som tecken på finskt ursprung)”, sammanfattar Ahlblad.

Översättningsbyrå Pauhu specialiserar sig på smarta översättningar för marknadsförare. Företagets nätverk består av cirka 40 översättare som översätter till alla europeiska språk och till ryska. Bland företagets kunder finns till exempel American Express, Mercedes-Benz och Ruukki. Pauhu följer Finlands översättar- och tolkförbunds villkor och är det enda företaget i sin bransch som har beviljats Nyckelflaggan av Förbundet för Finländskt Arbete.

 

Ytterligare information:

Pauhu Ab, verkställande direktör Linda Ahlblad, tfn +358 (0)40 866 86 69, linda@pauhu.fi – www.pauhu.fi

0 comment(s)

Om skribenten

Kundtidningar ett tecken på uppskattning

shutterstock 310832027

En gång i tiden ansågs kundtidningar vara mindre värda publikationer. Riktiga journalister föraktade dem och svor att de aldrig själva skulle nedlåta sig att skriva för dem.

Men som så ofta är fallet fick de svälja sina ord. Tidigare var det bara de stora tidningshusen som kunde skryta med det dyraste pappret, de finaste bilderna och de bästa artiklarna. Nu finns de bästa artiklarna och journalisterna samt de snyggaste tidningarna nästan lika ofta bland kundtidningarna som de traditionella tidskrifterna.

Det har alltid funnits bra kundtidningar. Finnairs välkända kundtidning Blue Wings hör till landets främsta. Dess innehåll och utformning har alltid kunnat mäta sig med de främsta tidskrifterna (man bör dock komma ihåg att Blue Wings alltid har getts ut av en enhet inom ett tidningshus). Publikationer så som Blue Wings utmärker sig med sitt förstklassiga innehåll med fokus på kvalitet och avsaknad av all marknadsföringsjargong.

Kundtidningar är som bäst när de informerar eller underhåller läsarna i alla kanaler som kunder använder. För att tidningen överhuvudtaget ska bli läst måste den producera ett mervärde. Marknadsföringsjargong intresserar inte läsarna och håller lyckligtvis på att försvinna.

Syftet med kundtidningar är inte att sälja produkter här och nu. Kundtidningars läsare är vanligtvis medvetna om att det är fråga om en företagspublikation och att företaget önskar få eller bevara honom eller henne som kund. Att företaget satsar på läsarna och ger ut en tidning för dem visar att de uppskattar sina kunder. Det är det som kallas för en läsarrelation.

I hierarkin för tidskrifter ligger de s.k. soffbordstidningarna i topp: tidningar man låter ligga framme på bordet, statussymboler som kommunicerar läsarens status och värderingar till gäster. Flera kundtidningar har lyckats uppnå detta genom att agera på samma sätt som ”riktiga” tidskrifter, vilket innebär att de fokuserar på förstklassigt innehåll och utseende, beaktar läsarnas särskilda behov, samt uppfyller dessa och lite till.

Företagen har insett kundtidningarnas potential. En välgjord kundtidning ökar varumärkets dragkraft. Majoriteten av företagen har insett att exempelvis en kundtidning för ett företag i städbranschen inte behöver innehålla tiotals artiklar med städning som tema. Innehållet i kundtidningen behöver inte vara hårt knutet till företagets verksamhet.

Välgenomtänkt och välskrivet innehåll får kunden att känna sig uppskattad av företaget. När man väl har förtjänat uppskattningen har man den för en lång tid framåt. Om företaget uppskattar sina kunder till den grad att man erbjuder dem en gratis kundtidning bidrar detta definitivt till att ge företaget en positiv image.

En bra artikel är en bra artikel även om den publiceras i en kundtidning. 

0 comment(s)

Om skribenten

En stad utan rörlig reklam

shutterstock 227249623

Till stadsbilden hör en viss grällhet i form av bland annat reklamprydda spårvagnar och brokiga ljusreklamer. Mängden reklam motsvarar antalet tjänster som erbjuds i staden och stadens aktivitet och är en väsentlig del av städernas vardagsestetik. Men reklam kan göras bra eller dåligt, stilrent eller utan stil.

Då det finns mycket reklam smälter den in i bakgrunden. Reklam och affischer i bussar och spårvagnar blir bakgrund och rörlig reklam en ointressant och till och med irriterande bildström.

På Kalevagatan i Helsingfors finns en vägg på 37 kvadratmeter där varje reklamsnutt snurrar 8 500 gånger i veckan. Medieförsäljningen hävdar att reklamen når en miljon människor varje vecka. Förhoppningsvis tror marknadsförarna inte på detta. Jag vågar påstå att en miljon människor varje vecka vänder bort blicken. Vilket givetvis också på sitt sätt är uppseendeväckande.

Rörlig reklam har blivit en visuell förorening som helt kunde förbjudas. Sakkunniga har bedömt att det skulle vara en betydlig konkurrensfördel och lönsammare för Helsingfors stad att vara en reklamfri zon. En internationellt känd unik liten stad helt utan reklam. En lugn, trygg, vacker och avkopplande stad.

São Paulo, Brasiliens största stad, har klarat sig utan reklam i snart tio år. Bakom förbudet låg en strävan efter att befria staden från skräp och alltför mycket stimulering samt göra något åt den visuella föroreningen. Då utomhusreklamen begränsades ökade handelns aktivitet. Då den skrymmande reklamen försvann blev små skyltar allt viktigare igen. När reklamen avlägsnades blev byggnader, skyltar, rastplatser, människor, skyltfönster och trafikmärken synliga igen.

Mängden reklam kan ses som ett mått på framgång i enlighet med den kapitalistiska ideologin, men kan även vara en indikation på hopplöshet. Eller en indikation på osäkerhet. Vissa vill se reklamhav som på Times Square eller Broadway, men det känns snarast patetiskt att drömma om sådana.

 

Helsingfors kunde fatta ett modigt beslut och börja med att helt förbjuda rörlig reklam och viga transportmedlen och byggarbetsplatserna åt reklam för kulturevenemang.

 

Att specificera användningen av reklamplatser kan ge en mer enhetlig stadsbild och ökad trivsel bland besökare och invånare och därmed även förbättra affärernas lönsamhet.

0 comment(s)

Om skribenten

Dokumentera din innehållsmarknadsföring!

shutterstock 258571643

Idag frågar sig många vad man ska göra för att få bästa skörd av sin marknadsföring. Content Marketing Institutes och MarketingProfs rapport ”2015 B2B Content Marketing Benchmarks, Budgets and Trends - North America” ger ett viktigt tips: en dokumenterad skriftlig strategi för innehållsmarknadsföring ökar bevisligen dess effektivitet. Omvänt sagt lider försäljningen om strategin stannar vid tomt prat.

Endast en tredjedel av B2B-marknadsförarna som deltog i enkäten hade en skriftligt formulerad strategi för organisationens innehållsmarknadsföring. Ungefär hälften hade en strategi som inte hade dokumenterats i skrift.

Att dokumentera strategin är viktigt, men allra viktigast är att den följs. Enligt enkäten var det färre än hälften av företagen (42 %) som följde sin strategi mycket noggrannt, medan hälften följde sina strategier rätt så noggrannt. Härmed kan man enligt institutet dra den enkla slutsatsen att marknadsföringen är effektivast när den görs upp skriftligt och följs till punkt och pricka.

Nu gäller det bara att gå från ord till handling: skriv ner era strategier, skissa en tydlig plan för genomförandet och kavla upp ärmarna!

Läs rapport

Varma hösthälsningar,
Översättningsbyrå Isis

0 comment(s)

Om skribenten

Sponsrad besvikelse

shutterstock 269452205

På basis av Reuters Institute Digital News Report 2015, som publicerades i somras, verkar medier som satsar på native-annonser och sponsrat innehåll stå inför stora problem. 33 procent av rapportens brittiska deltagare och 43 procent av dess amerikanska deltagare sade sig ha blivit besvikna då de läst en artikel och först efteråt insett den vara betald av en annonsör.

Hälften av deltagarna i bägge länderna sade sig ogilla sponsrat innehåll men accepterar det i samband med tillgång till gratis nyheter. Endast 13 procent av de brittiska deltagarna och 22 procent av de amerikanska ansåg innehåll som betalats av en annonsör vara ett intressant sätt att få veta mer om teman som intresserar dem själva.

Läsarnas budskap är tydligt: betalt innehåll bör inte maskeras som journalistik. Man ska tydligt göra skillnad mellan sponsrat innehåll och övrigt innehåll även inom berättande journalistik. Dessa låga siffror är ett tecken på att det finns stort utrymme för utveckling inom innehållsmarknadsföring.

Opinionsnämnden för massmedier (ONM) gav nyligen en rekommendation som förtydligar gränsen mellan journalistiskt och kommersiellt innehåll. Centrala aktörer i tidnings- och tidskrifts- samt TV- och radiobranschen har deltagit i utarbetandet av de nya anvisningarna.

Praxis har varierat stort i olika massmedier. Olika former av innehållsmarknadsföring är bland annat sponsrat samarbete, partnerbloggar, innehåll producerat av en samarbetspartner eller möjliggörare av program inom radio. Varierande termer döljer på olika sätt elegant faktumet att en extern aktör har sponsrat och format innehållet. Till de heliga grundläggande journalistiska principerna hör dock att aldrig överlåta den redaktionella beslutanderätten till en utomstående part.

ONM rekommenderar att massmedierna använder termen ”annons” för annonser, advertorialer och övrigt kommersiellt innehåll, då termen är entydig och välbekant. Ordet annons ska alltid användas i tidningar, radio, TV och online då det finns en risk för sammanblandning eller om konsumenterna inte lätt kan avgöra om innehållet är reklam eller traditionell journalistik. Den som betalat för reklamen kallas annonsör.

I sitt utlåtande påpekar nämnden att de traditionella termerna annons och reklam i praktiken har visat sig vara av alltför generell natur bland annat inom så kallad native advertising, där mediernas samarbete med samarbetspartner kan vara av många olika slag och mycket mångskiftande. I dessa fall kan sponsrat innehåll även märkas med uttrycket ”kommersiellt samarbete”, som tydligt indikerar att det inte är fråga om traditionell journalistik. Då annonsörens namn ingår klargörs även vem man samarbetar med.

För kommersiell radio rekommenderar ONM att man gör skillnad på reklam och journalistiskt innehåll genom att i början och slutet av program samt med jämna mellanrum under själva programmet informerar lyssnarna om det kommersiella samarbetet och om den aktuella samarbetspartnern och betalande annonsören.

De nya anvisningarna har redan väckt viss förvåning och kritik. Här lönar det sig att rätta till ett missförstånd: alla annonser behöver inte anges med termen ”annons”; detta gäller endast innehåll vars stil påminner om redaktionellt innehåll. Dödsannonser behöver alltså fortsättningsvis inte märkas med ”dödsannons”.

Man bör även komma ihåg att det är fråga om en rekommendation och att underlåtelse att följa denna inte automatiskt innebär ett fällande beslut av ONM. Nämnden bedömer i efterhand utgående från helheten om det sponsrade innehållet skiljer sig i tillräckligt hög grad från journalistiskt innehåll i konsumenternas ögon.

0 comment(s)

Om skribenten

Prenumerera på blogg


Latest blog post
Bloggaren och läsaren – vänner?
Maria Mäkinen, doktorsstuderande | 8.9.2016
Se alla blogginlägg